|
Molekyl gallery presenterar en utställning med arbeten av Nike Svensson Edelholm och Sten Barnekow. Båda har på olika sätt valt att låta sina liv och verk starkt påverkas av österländsk livsåskådning. Hos Nike Svensson Edelholm tar det sig uttryck i abstrakt måleri, installationer och informella skulpturer, som för henne är skapade utifrån ett existentiellt och andligt utforskande. Hos Sten Barnekow i ett konceptuellt författarskap, som i ett gränsland mellan vetenskap och konst, undersöker japansk zenbuddhistisk praktik ur ett empiriskt och relationellt perspektiv. På utställningen kommer bland annat att visas några av Sten Barnekows filmer från zenbuddhistiska sammanhang i Japan och i USA, samt målningar och skulpturer av Nike Svensson Edelholm.
Nike Svensson Edelholm är utbildad på Konsthögskolan Valand i Göteborg på 80-talet. Hon kom tidigt i kontakt med Zenbuddhism och har parallellt med sitt konstnärskap ägnat sig åt olika former av meditation och vistats längre tider i Indien, Kina och i buddhistiska miljöer i USA. Detta har på olika sätt blivit en integrerad del av ett bildskapande, som för henne har samma mål som meditationen: en fördjupad närvaro i nuet. "Jag ser mitt konstskapande som ett sätt att komma åt den kunskap som ligger bortom de kognitiva processerna; det innebär för mig att tillåta händerna att hålla i penseln utan att medvetet styra dem".
Sten Barnekow doktorerade 2003 i religionsantropologi med den kontroversiella och massiva avhandlingen "Erfarenheter av zen" (1 237 sidor, Nya Doxa). Han eftersträvade aldrig en vidare karriär i den akademiska världen, utan valde att fortsätta verka som fri forskare och författare, finansierad genom olika stipendier och med egna medel. Han har gjort det till sin livsuppgift att i ett antal böcker skildra och försöka förstå hur en zenbuddhistisk föreställningsvärld tar sig uttryck i ord, handlingar och livsföring; vad som sker när teori och ideal ska omsättas av individen i konkret praktik. Samtidigt som han konsekvent belyser sina egna förutsättningar och granskar sig själv och vad det är han gör. Hans förhållningssätt innebär en ensam vandring med många prövningar, inte minst ekonomiska och sociala, och den obetingade hängivenhet som krävs är även den föremål för hans intresse.
Den metod som Barnekow huvudsakligen använder sig av är fältarbeten, grundade på ömsesidighet, på de egna erfarenheterna i något man kallar ”deltagande observation, och på ett informellt lärlingskap till den i USA nu verksamme, japanske zenmästaren Shohaku Okumura. Dessa vistelser i fält resulterar i en slags självbiografiskt dokumenterande process, där han på ett förbehållslöst sätt utlämnar sig själv. Det är omöjligt att bestämma var gränsen går mellan hans eget liv och hans forskning. Med hjälp av diktafon, kamera och video samlar han på sig enorma mängder information, vilken transkriberas och omvandlas till en litterär form där i huvudsak allt som sägs skall redovisas. Frivilligt och ofrivilligt.
Genom åren har motivet för Barnekow reducerats till att enbart handla om en enda familj: zenprästen Shohaku, hans fru Yuko och deras två barn, Yoko och Masaki. Deras liv och det som händer när de blir föremål för denna forskargärning, är vad som framöver kommer att utgöra innehållet i ett okänt antal rapporter. Som introduktion utgavs helt nyligen den 2 144 sidor långa redogörelsen för Shohakus första besök i Sverige 2008. Den återskapar minutiöst 13 dagar av delat liv i augusti, och berör omständigheterna och konsekvenserna av dessa händelser. (Barnekow, Sten. 2015. Än zen då. Bokförlaget Nya Doxa.)
|
